Jodå, visst trodde jag att jag kunde glida om dagarna. Skriva ett blogginlägg/dag medan lillan sött sover i sin vagn utomhus och får en massa frisk luft, sen gå och pula lite i mitt välstädade hem innan det är dags för nästa måltid (såklart omsorgsfullt förberedd så lilla bebisen inte behöver vänta i onödan). TJO PYTTSAN!!
Här ska det minsann bara sovas oregelbundet, knappt äta alt äta hela tiden, bäras på i tid och otid så pass att man blir lycklig av 5 ostörda minuter på dass!
Men trots det är hon det mest underbara som existerar på denna planeten (tillsammans med sina bröder och pappa), så jag har absolut inget emot att det är så. Tvärt om är det nog en fördel att hon tar ner mig på jorden lite och får mig att inse att det är hennes behov som kommer först och inte #attvarasupermammanmedfinastehemmet"
Här är fint nog, hon får alltid mat när hon behöver det (även om hon kanske får vänta en minut eller två ibland) och vi har nog med kärlek allihopa så det räcker och blir över. Jag tror det får räcka....,för tillfället i alla fall ;-)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar